msvicious

Att vara nykär. Att bli förälskad. Att få sitt hjärta krossat. Att komma över någon.

När man kan lyssna på en kärlekslåt utan att relatera texten till honom. När man tänker på den personen och är glad för det som varit och inte ledsen för att man inte är tillsammans. När man inte får den där sprudlande känslan i magen när man ser en bild, läser ett sms, hör rösten. När man inte känner att man behöver honom. När man inser att man är snygg, underbar och kan få bättre. När man tänker "han vet inte vad han går miste om". När man inte blir avundsjuk när han pratar med andra tjejer. När man kan skratta tillsammans utan att känna något begär av att ha honom nära. När man inte förväntar sig något längre. När man är över någon.

När det känns så, kan man falla igen? Om han börjar ge dig den där speciella blicken igen. Om han skriver "jag saknar dig". Om han tittar på dina läppar som om han vill kyssa dig när ni pratar. Om han kramar dig lite för länge. Om allt han säger anspelar på er två. Om han tar upp ert förflutna och säger att "den kvällen slutade bra". Om han inte kan sluta höra av sig.

Ska man då tillåta sig att älska ännu en gång, om det ens är möjligt? Eller ber man undermedvetet om att bli krossad? Ska man lita på hans vackra ord och tro att den här gången, den är annorlunda. Ska man ta chansen eller alltid leva med att tänka "vad hade hänt om jag hade satsat?"
Borde man ta den segern, den förlusten?